2011 har övergått till 2012 och det har blivit dags att summera ett år och blicka fram emot nästa. Under det här året uppnår jag den ålder då många väljer att lämna arbetslivet. Jag gör tvärtom och satsar framåt!
För mig personligen blev 2011 ett minnesvärt år ur många olika aspekter. En av dem var att jag återvände till journalistiken och för första gången sedan 2003 fått ägna mig på heltid åt det som är mitt egentliga yrke och har så varit sedan 1966. Det kommer jag att fortsätta med 2012 och förhoppningsvis ytterligare flera år framåt!
En helt annan aspekt är att jag i princip avslutade året med att besöka mitt 30 land – nämligen Tjeckien. I Prag firade familjen jul och det var en ny, rolig och omtumlande erfarenhet som vi var så nöjda med att vi på stående fot beslöt att försöka göra julfirande utomlands till en familjetradition.
Nästa jul planerar vi (men sådant kan givetvis ändras under året) att fira i Lissabon eller Budapest. Vi får väl se hur det blir med den saken. Om det blir något av de båda resmålen så skulle det innebära att jag suddar ut ännu en vit fläck på kartan över platser jag ännu inte besökt.
Året började ärligt talat lite trevande. Uppdragen från Upsala Nya Tidning sinade i takt med att tidningen beslutat att i princip sluta bevaka Enköping. I stället ägnade jag mig åt att förbereda uppsättningen av min egenhändigt skrivna fars ”Drömvinsten” i Skolparken Enköping. Vi hade rekryterat en intressant och spännande ensemble och både jag och min samarbetspartner Niclas Buskenström var helt inställda på att det skulle bli succé. Tyvärr blev det inte fallet. Publiken svek oss och efter sommaren tvingades vi begära det bolag som bildats för föreställningen i konkurs. Trist – men inget man kan göra något åt nu. Vi kände egentligen inte att vi gjort något fel – men förmodligen gjorde vi det eftersom det gick som det gick.
Ett betydligt större glädjeämne var då fotbollslaget i mitt hjärta – Helsingborgs IF som efter en strålande säsong vann både allsvenskan och Svenska cupen. Det var länge sedan sist så jag och alla andra HIF-älskare var förstås eurofiska av glädje.
Jag ägnar ju en del av min fritid åt att skriva för webb-sajten www.alltomhif.se och där var det hur kul som helst.
Efter sommaren fick jag nöjet att börja arbeta på Ena-Håbo Tidningen och det var en verklig kick. Att åter få jobba med det roligaste jag vet, lokal journalistik, var knappast något jag ens vågat drömma om vid 64 års ålder. Nu är förvisso åldern bara en siffra men jag är glad och tacksam över att nye VDn Ove Richardsson vågade satsa djärvt på en veteran.
Jag är helt övertygad om att han inte ändrat sig efter det knappa halvår jag varit en del av redaktionen. Efter halva tiden kom en upplagemätning som visade att vi fått 3 000 nya läsare och därmed noterat det högsta läsarantalet sedan tidningens start. Det vore mig förmätet att påstå att äran är min men jag känner mig i högsta grad delaktig i framgången. Jag vet att jag har gjort ett bra jobb, även om det inneburit några samtal på ”obekväm arbetstid” för vår ansvarige utgivare…
Nu blickar jag, familjen och arbetskamraterna fram emot 2012 som kommer att bli ett spännande år ur många aspekter. Privat kommer jag och familjen under våren att åka till Teneriffa. Och arbetsmässigt så är jag ansvarig för en ny produkt som tidningen kommer att lansera om drygt en månad: ”Näringsliv E18″. Dessutom kommer tidningen att under sommaren flytta in i nya lokaler i Enköping med hela styrkan, vilket alltså innebär att även våra kollegor från produktionen ska finnas under samma tak. Därmed kommer vi att fortsätta flytta fram våra positioner.
God fortsättning på 2012 önskar jag alla läsare, både här på min hemsida och av Ena-Håbo Tidningen.
Vem vet – kanske dyker jag också upp i TV-rutan igen i något sammanhang?
